Det svenska nationella seismiska nätet (SNSN) samlar in data på rörelser i berggrunden i Sverige och övervakar jordbävningsaktiviteten i Sverige och utomlands. I SNSNs uppdrag ingår också att informera allmänhet, myndigheter, företag och media om jordbävningar och vulkanutbrott.

Mätstationer

SNSN driver för närvarande 67 moderna bredbandiga seismiska stationer i Sverige, från Veberöd i Skåne i söder till Torneträsk i norr. Samtliga stationer är kopplade till en central dator i Uppsala via internet.

Data

Data från de svenska mätstationerna anlyseras hos SNSN i Uppsala för att detektera och lokalisera jordbävningar och sprängningar. De automatiska analyserna görs i realtid med kompletterande data från omkring 120 stationer från grannlanderna för lokala och regionala händelser och med mer än 300 stationer från hela världen för globala händelser. De lokala skalven analyseras sedan manuellt och en slutgiltig lokalisering och magnitud beräknas, samt en uppskattning av rörelsen i skalvet, en så kallad fokalmekanism.

Data från utvalda mätstationer levereras vidare i realtid till grannländerna och data från 10 stationer publiceras internationellt genom ORFEUS i realtid.

Jordskalv i Sverige

SNSN registrerar mellan 500 och 700 jordskalv i Sverige per år. I medeltal de senaste tio åren förekommer ett till två skalv per år med magnitud över 3, 16 skalv har magnitud mellan 2 och 3 och övriga är skalv med magnitud mindre än 2. Mellan 10 och 20 skalv per år rapporteras som kända i Sverige. Övriga registreras endast av de seismiska stationerna, som kan känna av skalv ner till magnitud -1.

Forskning

Data från de lokala skalven används bla. för att öka kunskapen om de pågående deformationsprocesserna i den svenska jordskorpan, som tex. samspelet mellan kontinentalplattornas rörelser och landhöjningen efter inlandsisen. Data från jordskalv på längre avstånd används t.ex. för att studera den svenska jordskorpans och övre mantelns struktur under de registrerande stationerna.

Titta på publikationer med data från SNSN.