Karta efter USGS

Med anledning av det stora jordskalvet på Haiti tisdagen den 12 januari presenterar vi här information on jordbävningsaktiviteten på och runt ön Hispanola, som delas av Haiti och Dominikanska Republiken.

Uppdatering 22/1 - 2010

Nya modeller för hur spänningarna från magnitud 7.0 skalvet den 12/1 påverkar förkastningar i Haiti och Dominikanska republiken har publicerats både av prof. E. Calais vid Purdue University, och R. Stein m. fl. vid den amerikanska geologiska undersökningen (USGS). Modellerna visar att spänningarna ökat på Enriquilloförkastningen (där huvudskalvet skedde) väster om huvudskalvet. I det området pågår också intensiv efterskalvsaktivitet. Spänningen har också ökat på samma förkastning öster om Port-au-Prince, mestadels inom Haiti men en viss ökning noteras också i Dominikanska republiken. I detta område finns dock inga efterskalv. Riskerna för en ny jordbävning har därmed ökat både väster och öster om Port-au-Prince, men vi kan inte säga om det betyder att skalvet kommer nästa vecka, om 10 år eller om 50 år. Vi noterar dock att det 19 år efter det stora skalvet 1751 i Port-au-Prince skedde ytterligare ett stort skalv väster om Port-au-Prince.

Modellerna visar alltså att risken för en jordbävning på gränsen mellan Haiti och Dominikanska republiken ökat. De visar också att jordskorpan i större delen av Dominikanska republiken inte påverkats av Haitiskalvet. Detta innebär dock inte att risken för en stor jordbävning är större i sydvästra Dominikanska republiken än i norra delen av landet. Som beskrivs nedan är jordskalvsaktiviteten generellt sätt högre i Dominikanska republiken än i Haiti, betydligt fler stora jordskalv har drabbat Dominikanska republiken de senaste 50 åren än Haiti. Inget av dessa har dock orsakat den förödelse vi nu ser i Haiti.

CNN rapporterar idag att minst 72 000 människor mist livet i jordbävningen. Det är sannolikt att den siffran fortsätter att stiga något under den närmaste tiden.

Jordbävningen den 12/1 - 2010

Skalvet med magnitud 7.0 inträffade strax för klockan 16.53 lokal tid och orsakade mycket stor förstörelse i Port-au-Prince med omgivningar. När detta skrivs (15/1-2010) vet vi ännu inte hur många människor som omkommit men mycket preliminära uppskattningar pekar mot ca. 50 000 döda. Skalvet började knappt 10 km ner i jordskorpan ca. 15 km sydväst om Port-au-Prince och när det var över, ca. 20 sekunder senare, hade ett område på 40 km längs ytan och 15 km ner i jorden rört sig, som mest 5 m. Att skalvet var så ytligt och sträckte sig in mot Port-au-Prince södra delar gjorde att markskakningarna blev mycket stora. Ett tiotal efterskalv med magnitud större än 5 inträffade under det första dygnet och efterskalven kommer att fortsätta i flera månader. De blir dock mindre och mindre och återkommer mer sällan. Trots att efterskalven inte blir lika stora som huvudskalvet utgör de en fara eftersom de kan göra att byggnader som redan skadats av det stora skalvet slutgiltigt rasar samman.

Plattgränser

Hispanola ligger vid gränsen mellan de nordamerikanska och karibiska plattorna. Plattgränsen ändrar karaktär norr om Hispanola, från att den nordamerikanska platta öster om ön trycks ner under den karibiska plattan, till att plattorna väster om Hispanola glider horisontellt förbi varandra. Den här förändringen gör att jordskorpan på Hispanola påverkas på ett komplicerat sätt. Vid plattgränsen i öster bildas ganska många jordbävningar, som kan bli både stora och ske från 10-15 km djup ända ner till 300 km djup. Plattgränsen i väster har betydligt färre, och inte lika stora, jordbävningar men som sker relativt ytligt, se kartan. I öster tas all den relativa rörelsen mellan Nordamerika och Karibien upp längs plattgränsen på kartan (den röda linjen) medan den i väster är uppdelad på två zoner. Dels en nordlig zon (den röda linjen på kartan mot Kuba) och dels en sydlig zon som börjar vid Barahona i sydvästra Dominikanska Republiken och sträcker sig via Port-au-Prince längs Haitis södra Tiburonhalvö till Jamaica.

Jordbävningar

I Dominikanska Republiken sker jordbävningarna framförallt längs nordkusten, även om viss aktivitet också förekommer vid sydkusten. 1946 skedde ett mycket stort skalv med magnitud 8.0 strax norr om Nagua, som också orsakade en tsunami. I skalvet och den efterföljande tsunamin miste ca. 2 500 människor livet. Ett flertal skalv över magnitud 7 har drabbat regionen under de senaste 100 åren, och senast 2003 skedde ett magnitud 6.5 skalv utanför Puerto Plata som orsakade stora skador på byggnader i Puerto Plata och Santiago. 2003 skalvet ledde till ett flertal seismologiska och geologiska undersökningar och rekommendationer om hur man bör förbereda sig för jordbävningar i Dominikanska Republiken, mer information finns här.
Haiti har färre jordbävningar men vi känner till ett par större skalv i historisk tid. 1701 skedde ett skalv söder om den södra Tiburonhalvön och 1751 skedde ett mycket stort skalv i samma område som skalvet den 12/1-2010. Jordbävningen 1751 förstörde stora delar av det nybyggda Port-au-Prince. 1770 inträffade återigen ett större skalv som orsakade mycket förstörelse, detta skalv skedde på samma förkastning som skalven 1751 och 12/1-2010 men längre ut på Tiburonhalvön. Skalvet orsakade ett flertal jordskred.

Konsekvenser av magnitud 7 skalvet på Haiti

Magnitud 7.0 skalvet gör att de spänningar som ansamlats i området försvunnit och när efterskalven avklingat kommer det att dröja länge innan ett nytt stort skalv drabbar Port-au-Prince. Preliminära beräkning visar att huvudskalvet ökat spänningarna på sprickzonen österut högst marginellt, medan det västerut är en större ökning av spänningarna. Detta kan påskynda nästa skalv i väst. Kanske speglar de två skalven 1751 och 1770 en sådan process. Hur lång tid det skulle kunna ta till nästa skalv vet vi dock inte, men det är inte troligt att det händer inom de närmaste dagarna eller veckorna. Dominikanska republiken har generellt sett en högre risk för jordbävningar än Haiti, men vi bedömmer att skalvet den 12/1 inte påverkar den risken mer än marginellt.
Utrikesdepartementets reserekommendation för Dominikanska republiken

Vad bör man tänka på när man reser till länder med risk för stora jordskalv?

• Om möjligt, välj moderna hotell som är byggda enligt byggnormer för jordskalv.
• Se till att inga tunga saker, som lampor, tavlor eller bokhyllor, kan ramla ner i sängen vid ett skalv.
• Vid en jordbävning:
  • Om du är inne, ta skydd under ett stadigt bord eller liknande, eller huka i hörnet av två innerväggar eller i en stadig dörröppning för att ej drabbas av nedfallande puts, rappning eller plattor i taket. Håll dig borta från fönster som kan gå sönder eller bokhyllor och annat som kan falla. Stanna inne till du är säker på att skakningarna slutat! Använd inte hissarna.
  • Om du är ute, rör dig från hus, träd, elstolpar och annat som kan falla
• Mer information finns (på engelska) hos den amerikanska geologiska undersökningen USGS

Kontakta gärna Reynir Bödvarsson (reynir.bodvarsson (at) geo.uu.se, 018/471 2378), Björn Lund (bjorn.lund (at) geo.uu.se, 018/471 2390) eller Ari Tryggvason (ari.tryggvason (at) geo.uu.se, 018/471 2388) om du har frågor.