Hur förbereder man sig för en jordbävning?

Hus i L'Aquila, Italien, efter jordbävningen 2009.

Foto: Angelo Giordano.

Vad händer i en jordbävning, och hur förbereder man sig för det? I Sverige är jordbävningsrisken väldigt låg, men kanske ska du resa till ett land där den är betydligt högre? Här har vi samlat lite information som är bra att ha.

Det går inte att förutsäga exakt när eller var en jordbävning kommer att inträffa, eller hur den kommer att påverka byggnader och infrastruktur i närområdet. Därför bör man förbereda sig för olika situationer. Genom att ta del av information om jordbävningar och de faror som kan uppstå i samband med jordbävningar kan man göra sig bättre förberedd på att möta dem. Och om en jordbävning inträffar, hur agerar man då? Allt detta kan du läsa mer om på den här sidan.

Hur känns en jordbävning?

Hur en jordbävning känns varierar mycket beroende på jordbävningens styrka, avståndet till källan och på hur berggrunden ser ut på platsen man befinner sig. En stor jordbävning som inträffar nära kommer sannolikt att upplevas som en våldsam skakning som gör det omöjligt att stå eller gå. Skakningen kan komma med ett högt mullrande ljud och kan pågå från några sekunder till en eller två minuter om skalvet är väldigt stort. En mindre jordbävning eller en jordbävning som inträffar längre bort, kommer att kännas under en kortare tid eller upplevas som mindre våldsam. I många fall kommer det antagligen att dröja en stund innan man förstår att det faktiskt är en jordbävning som är på gång.

Om marken man står på består av mjuka sediment, som lera eller unga sandstenar, istället för hårt berg, kommer vågorna/rörelserna från jordbävningen att förstärkas och skalvet kan kännas ganska starkt även om det inträffar långt bort.

I vissa fall, särskilt när ett skalv är stort eller inträffar ganska nära, kan man märka två typer av vågor/rörelser. Det börjar då med skarpa stötar, följda av en mer turbulent skakning som är kraftigare. Om skalvet är litet eller långt bort, kan det hända att man bara märker den andra rörelsen. Om skalvet inträffar nära, så kan tiden mellan de två rörelserna bli så kort att det inte blir någon paus mellan dem. Medan det, om skalvet inträffar längre bort, kan vara en paus på många sekunder mellan rörelserna.

Skillnaderna i tid mellan när den första, lite mindre skakningen kommer och när den andra större kommer fram ligger till grund för femsekunders-regeln som tas upp nedan under "Under pågående skalv". Är man så nära ett stort skalv att det är riktigt farligt, så är ofta tiden mellan de första rörelserna och de större, farligare rörelserna så kort som i storleksordningen 5 sekunder.

Glöm inte efterskalv! Större jordbävningar följs alltid av efterskalv, så är man nära ett större skalv kommer man att känna av efterskalv. I värsta fall inträffar efterskalven närmare dig än huvudskalvet och kan därför känns rejält.

Vilka faror finns vid en jordbävning?

Inte ens en stor jordbävning är farlig om man befinner sig på ett öppet fält, utan något som kan ramla över en. Det värsta som kan hända är att man skakas omkull. Det som gör en stor jordbävning farlig är till stor del fallande föremål och kollapsande byggnader, viket gäller både inomhus och utomhus. Det finns också andra faror som kan vara bra att vara medveten om. Här har vi samlat en lista med det vanligaste farorna:

  • Skador på byggnader och dess innehåll till följd av skakningar.
    • Viktiga strukturer i byggnader kan bli skadade och orsaka att delar av, eller hela, byggnader rasar samman.
    • Kollapsade byggnader kan orsaka damm och förorenad luft som kan göra det svårt att andas och i värsta fall leda till kvävning.
    • Förflyttningar av tunga eller vassa föremål inomhus som möbler, lampor, kontorsutrustning och glas.
    • Föremål, yttre delar av byggnader eller andra strukturer som faller av (fasader, glas, takpannor, vattentankar, skyltar, ornament).
    • Kemikalier eller farliga ämnen som frigörs av behållare som skadats eller vält.
    • Ledningar (vatten, el, värme, gas) kan gå sönder och orsaka driftavbrott, läckage eller brandrisk.
  • Skador på annan infrastruktur än hus, som broar, viadukter, fabriker, dammar, m.m.
  • Människor i panik som kan resultera i massflykt, man trampar på varandra, hoppar ut genom fönster, m.m.
  • Sekundära faror som tsunamier, jordskred och förvätskning (likvifaktion) av marken.
  • Efterskalv, som trots att de är mindre kan få redan skadade byggnader eller annan infrastruktur att kollapsa.

Vad kan man göra?

Det viktigaste är att förbereda sig, att vara medveten om riskerna och att agera enligt dem. Här är några tips och råd om vad man kan göra före, under och efter en jordbävning.

Före skalvet

Innan avresan

  • Är resmålet jordbävningsdrabbat? Leta information hos t.ex. SNSN, EMSC eller USGS.
  • Läs sidorna från krisinformation.se och svenska ambassader om händelser utomlands. Det kan vara bra att ha kontaktuppgifter till närmaste ambassad eller konsulat på din destination.
  • Försök att hitta boende i byggnader som är byggda efter moderna byggnormer för jordbävningar, gärna på högre mark om destinationen är nära stranden och det finns risk för tsunami.
  • Ta del av lokala råd och beredskapsplaner. Läs officiella källor från lokala institutioner och myndigheter. På vissa platser finns det tidiga varningssystem (som larmar när ett skalv just har inträffat) och det är bra om du förstår hur de fungerar. I vissa länder kan man ladda ner en app på telefonen som är kopplad till ett sådant tidigt varningssystem. På några platser finns det utmarkerat ”säkra seismiska zoner” där man kan söka skydd i offentliga byggnader under en jordbävning. På liknande sätt finns i tsunamidrabbade områden ofta evakueringsvägar utmärkta, som hjälp om en tsunamivarning kräver evakuering.
  • Tänk på att ta med en powerbank, ett extra batteri till mobilen eller en billaddare. Om det blir strömavbrott är en fungerande mobil viktig för kommunikation.
  • Ta med en ficklampa och ett extra batteri till den.
  • Det kan vara bra att skriva ut och ta med, eller spara den här sidan i mobilen tillsammans med viktiga lokala kontaktuppgifter. Den här sidan kan påminna dig om saker man kan göra vid en jordbävning.
  • Spara genvägar till webbsidor för jordbävningsbevakning på destinationen (t.ex. från EMSC eller USGS) eller ladda ner appen LastQuake. Om det finns risk för tsunami på din destination, kan det vara bra att även spara genvägar till relavanta tsunami-varningsystem (länkarna till dessa kan du hitta på vår tsunamisida).

På destinationen

  • Fundera igenom om ditt boende är så pass välbyggt att det inte lönar sig att försöka springa ut om en jordbävning inträffar. Är standarden sådan att det är bättre att evakuera, fundera igenom miljön utanför så att du känner till risker med fallande takpannor, krossade fönster, fallande ledningar m.m. Se vidare nedan under "Under pågående skalv".
  • Ta del av säkerhetsanvisningarna på ditt boende, konferensanläggning eller annan plats du besöker ofta. Var finns nödutgångar, brandsläckare, förbandslåda, mm.
  • Tänk på var du kan skydda dig ifall en jordbävning inträffar på de platser du tillbringar mest tid. Finns det markerade ”säkra seismiska zoner”? Se hur de ser ut och var de är belägna.
  • Se till att det inte finns några tunga lösa föremål på höga skåp eller hyllor i ditt boende. Se till att sängen står en bit bort från fönster, speglar, eller annat glas.
  • Kom överens med dina medresenärer om en träffpunkt i fall en jordbävning inträffar när ni inte är tillsammans. Tänk på att träffpunkten måste vara säker att återvända till efter en jordbävning. Välj gärna ett öppet ställe utomhus, på högre mark om ni är i en riskzon för tsunami.
  • Håll mobil och eventuella extra batterier laddade.

Under pågående skalv

När en jordbävning inträffar finns mycket lite tid att agera på, och ingen tid att tänka efter. Det är därför förberedelserna är så viktiga. När man märker de första rörelserna och inser (om man gör det) att det är en stor jordbävning på gång, då säger tumregeln att man har ungefär 5 sekunder på sig att agera. Det är en kort tid, och den brukar inte vara tillräcklig för att genomföra en säker evakuering till ett tryggt ställe. Därför är den vanligaste rekommendationen vid en jordbävning att krypa ihop, ta betäckning och hålla fast (det amerikanska uttrycket lyder: ”Drop, cover and hold”, se bild). Målet är att skydda sig från att ramla och från fallande föremål genom att krypa ihop på ett kontrollerat sätt och minimera exponering, ta skydd under en kraftig möbel som ett bord eller skydda nacken med armen, och hålla fast för att behålla denna position under hela skalvet.

Vanlig skylt från USA (kryp ihop, ta betäckning och håll fast). USGS.

Det kan finnas särskilda situationer då det är bättre att evakuera än att ta skydd. En av dessa är om man befinner sig i ett hus som inte är välbyggt men har öppen mark i närheten. Det är då bättre att evakuera, om man är nära utgången och kan nå en säker plats utomhus på mindre än 5 sekunder. Detta kan vara aktuellt på landsbygden. I stora städer brukar det vara bäst att inte evakuera, utan ta skydd inomhus.

En annan situation råder om det finns ett tidigt varningssystem på plats, då kan man få reda på hur lång tid man har på sig innan de kraftigare skakningarna når en, och därmed om man har tid att nå en säkrare plats. Har man inte den tid som krävs rekommenderas istället att krypa ihop, ta betäckning och hålla fast där man är.

Tvekar du angående vad som är bäst i just din situation: kryp ihop, ta betäckning och håll fast!

Inomhus

  • Om möjligt, flytta dig bort från fallande föremål, tunga och höga möbler, och bort från ytterdörrar, fönster och öppna spisar.
  • Kryp ihop, skakningarna kan bli kraftigare och göra så att du ramlar och skadar dig.
  • Kryp gärna ihop under ett kraftigt bord eller en kraftig möbel som kan ge både skydd och möjlighet att hålla i sig.
  • Tänk på att skydda mun och näsa med din tröja eller annan klädsel, ifall det blir dammigt.
  • Vänta och stanna där du är tills skalvet är över.
  • Undvik hissar och balkonger.

Utomhus

  • Gå bort från murar, byggnader, stolpar, ledningar och träd. Ta dig dit marken är som mest öppen.
  • Kryp ihop innan skakningarna blir kraftigare och du ramlar och skadar dig.
  • Tänk på att skydda mun och näsa med din tröja eller annan klädsel, ifall det blir dammigt.
  • Vänta och stanna där du är tills skalvet är över.
  • Gå inte in i en byggnad innan du är säker på att den är stabil, du kan behöva vänta på en inspektion.

I bilen

  • Kör bilen åt sidan så snart det är säkert att göra så och stanna.
  • Parkera inte under eller på broar, bredvid viadukter, stolpar, skyltar, kraftledningar, husväggar eller i närheten av backar.
  • Stanna i bilen tills skalvet är över. Det kan bli väldigt skakigt i bilen, men det är ett bra ställe att vara på.
  • När skalvet är över, slå på radion och sök information.
  • När det är säkert att köra igen, se upp för faror orsakade av skalvet som hål, sprickor och spillror på vägen eller annan kollapsad infrastruktur som fallna stolpar, skyltar, kraftledningar eller träd.

Efter skalvet

Skylt för tsunamievakuering i USA.

Foto: USGS.

  • Håll dig lugn. Ta långa djupa andetag.
  • Se dig om. Behöver någon i din närhet hjälp?
  • Om du befinner dig i en riskzon för tsunami (som på stranden), evakuera omedelbart till högre mark och ta del av uppgifterna från det lokala varningssystemet för tsunamier.
  • Kraftledningar kan ha blivit skadade och det finns stor risk för bränder och läckage. Stäng av el och gas. Undvik att tända ljus eller att slå på elektriska apparater tills brandrisken upphört. Använd ficklampor och batteridrivna enheter istället.
  • Ta del av lokala råd och instruktioner från officiella källor genom radiosändningar eller annan tillgänglig media, kom ihåg radion i bilen. Håll dig uppdaterad men undvik att överbelasta telefonnätet i onödan, SMSa istället för att ringa. Ta kontakt med dina anhöriga som kan vara oroliga. Prata lugnt med familjemedlemmar, särskilt barn, om vad som har hänt för att undvika stress.
  • Se dig omkring i byggnaden du befinner dig i. Leta efter uppenbara strukturella skador, bränder och skadade människor. Släck bränder och informera brandkåren om det går inte att släcka dem. Ge första hjälpen om någon behöver det.
  • Det blir efterskalv. Evakuera om byggnaden du befinner dig i verkar vara allvarligt skadad. Om möjligt, använd tåliga kläder och stadiga skor, ta med vatten, mat, läkemedel och dina dokument.
  • Informera räddningstjänsten om du känner till att någon sitter fast.
  • Håll dig borta från skadade byggnader och husväggar. Lämna vägar öppna för räddningstjänsten.

Uppgifter och riktlinjer på den här sidan är en sammanställning gjord av SNSN, baserat på olika vetenskapliga artiklar och rapporter från specialister inom jordbävningsrisker (t.ex. USGS och GeoHazards International).