Här ger vi lite fler detaljer om den automatiska analysen. Det är viktigt att komma ihåg att den är just automatisk och därför inte alltid helt korrekt. SNSN gör en manuell analys i efterhand då lokalisering, magnitud och typ av händelse kontrolleras och justeras.

Den automatiska analys som visas här bygger på två olika automatiska detektionssystem, som båda analyserar samma inkommande seismiska data. Alla automatiska system gör då och då fel, de hittar skalv som inte finns på grund av t.ex. störningar i datat som råkar korrelera. När det kommer seismiska vågor från stora skalv långt ifrån Sverige kan systemen ibland dela upp signalerna och lokalisera flera händelser i Sverige, istället för en händelse i t.ex. Japan. Alla dessa problem kommer vi ifrån genom att köra två system parallellt och bara ta med de händelser som båda systemen är överens om. Sen är det ett visst problem med att definiera "överens". I vårt fall använder vi "överens" när lokaliseringarna är mindre än 30 km ifrån varandra och händelserna inträffat med mindre än 5 sekunders mellanrum. Med denna definition ser vi att alla de händelser som finns på den här sidan är verkliga seismiska händelser. Antingen skalv, sprängningar eller gruvskalv. Vi använder lokaliseringen och magnituden från ett av systemen, det som har visat sig oftast vara närmast den senare manuella, mer korrekta, analysen. Vanligtvis ligger den automatiska lokaliseringen inom cirka 5 km från den riktiga (för händelser i Sverige), men ibland kan det vara betydligt längre bort. Tidpunkten är rätt till några sekunders noggrannhet och magnituden kan skilja med upp till 0,2 - 0,3 magnitudenheter. En manuell analys görs efter en till två veckor.

Hur vet vi vilken typ av händelse det är? Jo, vi har ett så kallat neuralt nätverk, en sorts AI, som vi tränat upp att känna igen olika typer av seismiska händelser. Nätet har en tillförlitlighet på cirka 98% i större delen av Sverige, där det bara skiljer mellan jordskalv och sprängningar. I Malmfälten har nätet i tillägg två olika sorters gruvskalv att välja mellan, vilket gör att tillförlitligheten sjunker något, till cirka 90%. Händelser som klassificerats som gruvskalv kommer naturligtvis från en gruva, dock kan den automatiska lokaliseringen ibland hamna en bit ifrån själva gruvan på grund av variationer i datakvalitén och typen av händelse. Sämre datakvalité påverkar också möjligheten till rätt klassificering.

Vilka seismisk händelser kommer med här? Det beror framförallt på hur många mätstationer som finns i närheten, och hur stora händelserna är. I områden med många stationer (i dagsläget, februari 2024, gäller det framförallt Hälsingland och Västerbotten i Sverige) kommer det med jordskalv som är så små att de inte alls märks. Mindre sprängningar, eller sprängningar som inte sker i berget, kommer oftast inte med. Sprängningar i gruvor och bergtäkter, som ofta är stora, kommer med, samt en hel del sprängningar i berg för konstruktionsarbeten. Lite större gruvskalv kommer också med. Andra omständigheter som påverkar är om någon mätstation inte är igång, eller om det är riktigt dåligt väder som storm eller kraftigt regn.

Mer om analysen kan man läsa i de vetenskapliga artiklarna om SNSN och det neurala nätet.